Kost och allergier
Låt maten vara din medicin
Mat är vårt drivmedel, utan föda kan vi inte leva. Ofta tänker vi bara på våra smaklökar eller föda som bukfylla och kalorier, men varje del har en viktig funktion att fylla för kroppens funktion och hälsa. Alla kan äta en sundare kost.
Välj näringstäta livsmedel, helst ekologiskt odlade (KRAV), vår kropp har svårt att hantera kemikalier. Köp gärna lokalt odlade matvaror och tänk på årstid, vilka livsmedel finns här och nu. Frukt och grönsaker som är plockade omogna för att klara transporter innehåller mycket litet näringsämnen, trots att dom kanske smakar gott. Undvik halvfabrikat och raffinerade produkter.
Varför är vissa livsmedel bättre än andra? Ett livsmedel värderas utifrån; näringstäthet, näringsbalans, hur lätt kroppen kan smälta och tillgodogöra sig innehållet, fettsyreinnehåll, lågt GI, dvs vilken hastighet som kolhydrater omvandlas till socker, fiberinnehåll och gifthalt.
Livsmedel som inte är så bra är sådana som är; raffinerade, innehåller mycket socker och salt, konserveringsmedel, färgämnen, obalanserat fettinnehåll, innehåller transfetter, har allergiframkallande egenskaper, högt GI, näringsfattigt, odlat med besprutningsmedel, genmanipulerat eller bestrålat.
Kost kan även användas terapeutiskt, men då måste den anpassas till besvären, och kombineras för rätta proportioner. Följande råd är generella för friska människor.
Matallergier och överkänslighet
Det är många som har problem med födoämnesöverkänslighet. Det är också många som är allergiska mot vissa födoämnen. De som är allergiska mot något födoämne vet oftast om det eftersom kontakt med ämnet ger en direkt reaktion. Ögonen, näsa eller hals svullnar igen, det kan vara svårt att andas eller man får utslag på huden. Denna typ av problem diagnosticeras ofta genom ett sk. IgE-test.
Men de som har problem med födoämnesöverkänslighet får inte en direkt reaktion, utan symtomen kommer med sådan fördröjning att det är mycket svårt att sätta i samband med intag av viss föda. Denna överkänslighet visar sig inte på ett IgE-test.
En fördel är dock att överkänslighet är lättare för kroppen att läka ut än allergier. Svårigheten är dock att hitta vilka matvaror man reagerar mot. Vanliga symtom vid överkänslighet t.ex. är huvudvärk, trötthet, depression, oro, hyperaktivitet, muskelsmärtor, uppblåst mage mm.
De vanligaste källorna till överkänslighetsreaktioner är; Mjölk, spannmål (framförallt vete), citrusfrukter, solaninfamiljen, sojaprodukter, sötningsmedel, färgämnen och konserveringsämnen. Det finns flera sätt att testa överkänslighet och allergi mot mat. Det man kan göra på egenhand är eliminationstestning och pulstestning. Det är bara du som vet hur du reagerar på olika födoämnen. Lär dig känna efter.
Eliminationstestning innebär att under en vecka äter man så ren mat som möjligt, bara grönsaker, frukt och kött. Man utesluter alla mjölkprodukter, alla spannmålsprodukter, fisk och skaldjur, citrusfrukter, solaninfamiljen, sojaprodukter, sötningsmedel färgämnen och konserveringsmedel. Efter en vecka inför man ett ”nytt” födoämne i taget varannan dag. Får man en reaktion på något födoämne utesluter man detta ur dieten i framtiden.
Ett annat sätt är pulstestning. Att kunna sin egen puls är ett enkelt sätt att lära känna sig själv. Under en veckas tid tar du pulsen varje morgon i sängen innan du stigit upp. Din vilopuls bör vara ganska lik alla dagarna. Höjs den kan det vara ett tecken på en kommande förkylning eller infektion. Fastställ ett medelvärde på din vilopuls. Nästa steg är att ta pulsen innan måltiden, och 30, 60 och 90 minuter efter maten. Har pulsen stigit mer än 16 slag per minut jämfört med vilopulsen, gör en notering. Den måltiden innehöll med största sannolikhet något du inte tålde. För att komma vidare får du testa varje matvara från den måltiden för sig, på samma sätt som tidigare. Metoderna har fördelarna att man själv kan utföra dem hemma, det enda som behövs är en klocka med sekundvisare, papper och penna. Metoderna kan med fördel kombineras.
Kostdagbok
Att skriva en kostdagbok behöver inte vara komplicerat. Det tar dock lite tid, ett par minuter att efter varje intag skriva ned vad och hur mycket man ätit. Viktigt är att skriva direkt efter måltiden. Minnet är inte alltid tillförlitligt.
Genom att under en eller par veckors tid skriva ner allt man äter, får man en uppfattning om hur ens matvanor ser ut. Vad vi tror vi äter och vad vi faktiskt äter, är inte alltid samma sak. Det är vanligt att människor både överskattar och underskattar sitt intag av föda. Det är viktigt att vara ärlig mot sig själv.
